Ett brev...

Dagen i dag, gröt till frukost, växlande molnighet, gräset fullt av "solblommor" maskrosor... känner mig som en av dem... det finns så många, och ingen plockar dem för de är bara ogräs.

Så kom jag hem från den dagliga vandringen runt "byn", ett brev låg innanför dörren, från A-kassan. Tänk det fanns en tid då ett brev gjorde mig glad... gjorde mig nyfiken på vad som skrevs i brevet, prasslande papper, vackra frimärken och bokstäver formade av en hand.
Det här brevets innerhåll löd: " Du har 50,0 dagar kvar av din ersättning...".
Men verkligheten är att jag bara har 40,0 dagar kvar.

Jag behöver en öppning i min arbetslöshet... en öppning, som den i muren som följer parken och gör att jag kan gå ut på andra sidan.