arbetslös...

Ja, arbetslös... utan arbete!

... så möts vi då igen, "arbetskamrater" från gårdagens långbord med vita pappdukar.
Nu i kö för ett nytt arbete utanför arbetsförmedlingen...
hummm... Nytt jobb, får man det på arbetsförmedlingen?
Nej och någon lång kö var det inte utanför ... Vi fick skriva i listor för bokning av tid till arbetsförmedlingen för flera veckor sedan, för att vi inte skulle stå och skräpa i en lång kö. Så nu sysselsätter vi arbetsförmedlingen tre dagar med inskrivning av oss...
...och vi är många som vill ha ett nytt jobb... vi är många som kommer att skriva CV och personliga brev... och många av oss kommer att söka samma jobb.

Registrerad som arbetslös, med en handlingsplan, och ett ekonomiskt bortfall på mer än halva lönen. Men är inte oerfaren att leva på denna nivån, minnet av förra arbetslöshetsperioden finns kvar.

I brevlådan hemma låg lösenordet för IF Metalls A-kassa,
så bara att logga in och börja stämpla.
I morgon blir det en lång promenad...

sista september...

... det blev en gråmulen dag. Jag tog med mig ett paraply, om det skulle börja regna.

Kaffe, Pyttipanna (fast jag fick kycklingsallad, p.g.a min glutenintolerans) och fotografering.

Jaha, då har jag varit med om det också, en fabrik som lägger ner. Truckar, pallar och en lastbil stod och väntade ute på gården. Väntade på att få plocka ner resterande maskiner från lokalerna.

Jag drog mitt passerkort och snurrade in genom grinden...
en sista gång.
Stämplade in 10:37 och la mitt kort bland alla andras i en papplåda som var framställd.

Långbord var utsatta, långbord med vita pappdukar.
Alla väntade, väntade och ville därifrån... eller kanske inte. Mina 17 månader på företaget har inte satt så djupa spår,
jag har inte bundit mig vid arbetet,
som de som "levt" här i 20-30 år och en del ännu längre tid. Jag har lämnat arbetsplatser med tårarna i ögonen, men inte denna. Men tror många satt och kände känslorna komma denna dagen.
Sista dagen på jobbet... vad väntar nu?

Vi fick ett smycke, inristat med Finspång 1913-2013. Några höll tal, jag minns inte vad de sa... vi åt... och så blev vi fotade. Fotografen hade intagit en plats på taket och vi stod nedanför och tittade, och frös.  Kylan har kommit träden är rödgula, och i dag var inte ens solen framme och värmde.

Så skulle det bli kaffe igen vid de långa borden med de vita dukarna... men vi gick in till kaffeautomaten i gjuteriet och drack en sista kopp. Några berättade gamla händelser.

Sedan gick vi ... ut genom snurrgrinden.
I morgon väntar arbetsförmedlingen.

Natt...

sista natten...

Månen lyste över slottsmuren, löven regnade ner från träden, jag gick för att avverka denna sista natten... det kändes lite kallt i luften, löven prasslade under fötterna.
Dagarna närmar sig slutdatum... och arbetslöshet.

Under natten öste musik ut ur högtalarna i ugnsrummet på jobbet.
Gjutmaskinen stod stilla, inget kopparband producerades.
Suduko, korsord... kaffe... kaffe... kaffe... tankar. Natten kröp fram.
Gick ett varv i fabrikslokalerna, ett fåtal av oss var ute och jobbade.
Tystnad, tomhet... slängde en säck kol över smältan i ugnen... löste ett korsord till.

Rensade ur mitt skåp i omklädningsrummet... lät hjälmen ligga kvar på hyllan,
nu har jag bara en dag kvar...
en dag om en vecka, tills dess är det "frivecka"... hummm...
ja, jo tar vara på ledigheten med ytterligare en kurs.

fredagen den trettonde...

... gick i genom mörkret på väg till jobbet, dimman låg tät. O, ja jag har reflexer... två stycken *L*, en i varje ficka på jackan.
Sista förmiddagen på nuvarande arbetsplatsen... sista morgonen jag behöver dra mig upp ur sängen vid 03:45... skönt.
Gjorde antagligen min sista smälta av koppar, klockan 12:20. Tiden jag har kvar på jobbet fram till sista september, blir det bara att vara ugnsvakt... slänga på träkol och ta prov och se till att temperaturen är ok... blir nog långa nätter.
Gick hem...
hummm tur eller otur? fredagen den trettonde? Lämnade in V75 på tobaksaffären.
Köpte en Sallad, en Smoorthie, en påse Lant Chips och svenska jordgubbar. Jo finns fortfarande Svenska jordgubbar och det i September.
Kom hem, putsade på hojen, laddade batteriet. Hoppas på en tur i morgon...

och nu fira fredagen den trettonde, eller att jag avslutat dessa jobbiga mornar på nuvarande jobbet... med sallad och smoothie.

september-sommar...

... maj, juni, juli augusti gick..och nog trodde jag att jag missat både bad och grillen i år... men så kom det en baddag med grill vid stranden... äntligen... och det i september.

.... myggen bet oss... barnen blev trötta... solen gick ner

första sepember...

... burrr, mörkt, kallt och blött i dag på morgonen då jag gick till jobbet. Ett löv på marken betyder inte att det är höst... men i dag låg de tätt intill varandra längs vägen och små högar av gula och röda löv hade samlats längs gatans kant.
I kön vid stämpelklockan på väg hem stod någon och sa: Nu är det nog slut grillat om kvällarna. Min tanke blev genast, att jag inte ens har grillat i sommar, inte badat ute heller.
Under den stora eken på ängen låg en ring av fallna löv...

Adjö sommar... och Välkommen en solig färgstark höst.

en helg med minnen...

... så satt jag där, i staden där jag känner flest människor.

Ensam, varför?.. är jag tråkig, ohyfsad, elak... ? Kanske det, men det var självvalt.
Ville dit... se känna hur jag mår av denna miljö, stad, människorna.
Saknar jag den eller hatar jag den, kan jag leva utan den eller är det där jag hör hemma?

Blev vänligt bemött när jag checkade in på hotellet. Garageplats åt hojen. Gluten och laktosfri kvälsmat.


Satt och tittade ut över ån, vattnet forsade fram genom dammluckorna. Några barn cyklade över bron, och minnen poppade upp i huvudet.
Minnet av mitt äldsta barnbarn som gick med mig över bron, och var rädd för spindlarna som satt i sina nät i järnstaketet längs bron.
Minnet av mina barn som jag mötte här en mors-dag, de var så spralliga och glada, och alla tre var sams, de hade köpt blåa kaffekoppar och två träkatter åt mig.

Jag åt min kvällsmat där i staden där jag bodde i 29 år, det var Fredag kväll. Kvällsmaten ingick i hotellpriset. Grönsaksbord, kalkonstek med potatis, och varma äppelskivor med vispad laktosfri grädde.
Folk gick längs ån, tror en hel del var på väg till Öl klubben, Öl kultur, en medlensklubb med eget bryggeri och lokala ölsorter. Var medlem där för många år sedan, då låg lokalen längre ner längs ån. Men nu dricker jag inte öl längre.

Satt och undrade om någon saknar mig i stan... skulle någon bli glad av att se mig?

Jag avslutade min måltid vid hotellet och gick en vandring längs gamla välkända hus, gator... Kom till parken där en vän och jag plockade örter en natt som vi torkade.
Vart jag än tittade såg jag minnen, lägenheter jag bott i, lekplatser som barnbarnen lekt i. Badhuset där jag tog mitt dykcertifikat, och platsen vid ån där vi dök juldagen bland is... så kallt, hade missat att ta med mina vantar.

Vid de gamla smedjorna hörde jag musik, jag gick runt lyssnade tittade. Miss Li sjöng där inne. Satt mig ner tog ett glas rött i restaurangen... och nya minnen dök upp. Barnens dans runt granen vid julskyltningarna när de växte upp. Middagar på den fina restaurangen... musikupplevelser med vänner.

... Jag kom tidigt till hotellet, klockan var inte ens tolv... såg en film och sov.


Vaknade till en ny dag.

En fantastisk frukost.
Solsken vatten som gnistrade.

Ner på stan, mötte några gamla vänner. Tiden har gått, men mycket var sig likt. Några nya hus, några gamla rivna.
Köpte några presenter.

Lördagen blev en solskens dag... Åkte runt på hojen.

Träffade mitt yngsta barnbarn.



Lördagskvällen blev en förflyttning tre år tillbaka i tiden, fler minnen. Glädje och sorg. Förändringar, gammalt som arbetats för som förändras... Nya utmaningar på gång. Träffade vänner jag jobbade med... Grillade, nej så blev det visst inte... men mat blev det och minnen, ja massvis med minnen.

Söndag morgon... ytterligare en underbar frukost. Packade hojen hemfärd... hemfärd... ja, avfärd till min nuvarande adress.
Men först ett avslutande besök i staden hos min äldsta vän, en "tjej" eller har vi blivit gamla damer nu? Vi träffades första gången samma dag som min dotter föddes, hon fick en dotter också... och det finns många minnen ...

Blev en helg med en massa minnen... men lugn, avkopplande...