Dagens vandring i bild

slösat bort mitt liv... är det det jag gjort?

7 :de januari… längtar till våren… vill inte plocka svamp i skogen, vill se blåsippor.

Det blev ju inte vad jag hade tänkt mig med dig…

… några veckor efter att jag blev arbetslös var jag på besök till min mor… och när jag skulle gå, klappade hon om mig och sa de ”starkande” orden… "Det blev ju inte vad jag tänkt med dig". Sedan slog mig tanken… vad hade hon tänkt sig?

Ja, vad var det tänkt, var det tänkt något?

Minns min oro när jag kom hem och hade för många fel på något prov... eller inte alla rätt.

Nu står jag här trots allt, 51 år gammal, och arbetslös… 

och vem tänker sig bli arbetslös? Förlåt ?

Det är lugnt här ute på landet, jag får tid att tänka och jag behöver bara vara mig själv. 

Borde tänkt så för länge sedan och tänkt på mig själv.

Nu vill jag känna vinden igen, friheten… men går det utan jobb? Har aldrig varit utan inkomst. 

Har alltid känt att jag skulle göra rätt för mig, inte vara till belastning för någon.

Ställer frågan till mig själv då jag ser i alla mina album, bland alla mina bilder… 

Var jag där då det hände, på den platsen just den dagen? 

Eller var det ytterligare bara en tanke i mitt huvud att en dag skulle jag ta fram kortet 

och uppleva vad som hände… 

För att jag trodde det gick att samla på hög tills den dagen kom då jag hade tid att uppleva?.

helg igen....

Kom ingen tidning i dag, först då kom jag på att det var helg igen. En av de där efterlängtade helgerna då jag jobbade... och nu går de bara förbi.

Uttråkad...

...och förkyld, vilket gör att dagens "mil i benen" blir inställt.

Tanken i huvudet finns där igen ... Tänk om det aldrig dyker upp ett jobb åt mig.
 - Vad ska jag göra, vad gör jag för fel?
Just nu känns världen verken som en bergsbestigning eller ett brant stup... mer som en värld ingenstans, som jag vandrar i. Jag behöver en förändring.

Tidningen... krympande kommuner även i södra Sverige. Men vem vill sitta i köer i timmar i storstaden?.. 2 timmar pendling i kö är det bättre än 5 mil till jobbet utan kö... men jag behöver ju inte tänka på det, har ju inget jobb, så jag kan lugnt bo kvar ute i skogen.

en ny dag....

Det regnar och träden rör sig i vinden.... de säger att det varit hård blåst i natt men jag har sovit och vaknade inte förrän nu långt in på förmiddagen. Har börjat bli vardag ... att det blåser... ja, att jag sover länge också.

Gårdagens blogginlägg… Måste vi veta?..  ville inte facebook ta emot på till min facebooksida… Varför?… vet inte.

För inte kan det vara för att jag uppgav fel år det var inte 2003, utan det var 2002 jag var till Mexico med min son… Långa köer vid incheckningen och ingen mellanlandning efter Landvetter… det var ett halvår efter 11 september.

Dricker te i dag till tidningen, Ginger harmony. 

måste vi veta?

Mayakalendern tar slut i år, närmare bestämt den 21 december.

Dimman låg tät när vi kom fram till staden. De vackra gamla pyramidformade byggnaderna var insvepta i dimman och jag fick känslan av de gamla mayafolkets närvaro.
Jag var i en gammal stad inne i regnskogen vid Chiapasbegen i ett kuperat område på Yocatànhalvön. Staden heter Palenque, året var 2003 och jag var på resa med min yngsta son i Mexico.
Det var första gången jag hörde om 2012... eller första gången jag reagerade på årtalet...
och där kom hon en liten flicka med långt svart hår ut ur buskarna från ingenstans och med sig hade hon månadstecken ur mayakalendern som hon ville sälja....

Dagarna bland Mayas pyramider är bland det mest mystiska jag upplevt,
Egyptens pyramider och byggnader gav inte alls denna känslan.

Om jorden ska gå under i år?
Då gör den det.
Om jorden har bestämt sig att det är dags att ge upp... kan ingen ändra på det.

Jordens undergång och människans undergång är skilda saker.
Jag har sagt det tidigare. Jorden klarar sig utan människan...
men människan klarar sig inte utan jorden.

Intressant är att läsa att Mayakulturens tillbakagång berodde på bl:a klimatförändringar, ökad medeltemperatur, krig, störningar i vattentillgång...

Så om vi människor vill finnas kvar här på jorden tills den bestämt sig,
då får vi anstränga oss.
Det handlar inte om vad flertalet vill... det går inte att rösta om... det måste göras av alla...

tisdag.... årets tredje dag

Så då har det nya året börjat minska sina dagar…

Tog det försiktigt första dagen, nä ingen brant att ramla ner i ännu och inget berg att bestiga… men fick en lättare allergikänning på nyårsdagen… ögonen svullnade igen… antagligen för att jag inte skulle skriva den dagens tankar här… eller...

Men nu är det, det vanliga igen.

Kaffet upphällt och tidningen ligger framför mig.

Solen försöker lysa igenom den grå himlen. Fåglarna flyger fram och tillbaka med frön från grannens utfodrings plats. Stövlarna står och väntar på att jag ska dra på dem och slita lite på deras sulor.

… och ja, jag är fortfarande arbetslös.