... vecka tre

... letar, letar och letar... men måste jag verkligen behöva flytta till Pajala, Kiruna eller Malmö? Funderar, grubblar och blir trött.

Förra veckan snubblade fram.
Går som i dimma, vet inte dagarnas namn.
Hade, en rörig dag på arfbetsförmedlingen.
Jobbmässa! 200 personer i kö för att lämna sina CV till sex bemanningsföretag...
fick någon, Jobb?
Var på ett möte med jobbcoachen... bemanningsföretag, uthyrning, flytta?
De skickar mig på ett  besök till ett företag i Orskarshamn! i morgon. Blir buss 20 mil.
Fick arbetsgivarintyget och lämnade det till a-kassan.

Men veckan slutade med glädje, 4-års kalas, besök på junibacken, spring på ängen och bus.

Så trist om jag måste flytta långt bort från mina underbara små barnbarn...

vecka två slut som arbetslös...

... ok, erkänner, sover alldeles för länge.
Den orange-färgade foldern från arbetsförmedlingen möter mina ögon på väg in i min köksvrå... Texten på foldern lyser i vita bokstäver, "Vad gör du i morgon?". !!!
... i morgon, undrar vad jag gör i dag? !!!

Känner mig lika mulen, grå och trist som vädret var i början av veckan... och kan inte riktigt ta in att solen faktiskt skiner där ute.

Mina jobb-ansökningar som jag skickade in under september börjar komma tillbaka nu...
med orden, "Vi tackar för visat intresse, men tjänsten är tillsatt med annan sökande". Undrar hur många mail med de raderna de får skicka ut... tror inte jag är ensam att få dem... Men, det är en känsla i mig... en känsla av att jag inte finns... kroppen vill bara sova.

Hösten är vacker, och jag försöker ta med kameran ut... jo blir bilder... men känslan..? glädjen?...

I går tvättade jag hojen, sex månader i garaget väntar för den...
               ... tänk om det ändå varit sommar nu...

kanske flytta, till...

Det är höst, det blir vinter. Det hade regnat under dagen. Löven hade bildat en geggig sörja längs vägen, när jag gick hem i natt efter "återträffen"... företagets fest, efter att de avskedat oss och flyttat sin verksamhet utomlands.

Första dagarna, snart en vecka har passerat som arbetslös. Jag har städat garderoberna. Gjort äppelpaj åt mamma och besökt henne.

Fundersam över hur människor behandlas. Jagade, lurade ! Blir förvirrad av allt jobbsökande. Brev i brevlådan... nej jag har ännu inte fått något, men vet de som fått. Brev med budskapet att dessa jobb stämmer med vad du ska söka, och olika arbetsorter runt om i Sverige... jobb i Malmö, Sundsvall och Örebro.

Frågorna kommer. Vart ska jag bo? Finns det lägenheter där? Men ... varför oroa sig för lägenhet 30 - 80 - 100 mil bort härifrån? Det finns andra arbetslösa på dessa orter med samma arbetslivserfarenhet, gamla och unga. De får nog jobbet... Lurad ett tag, några veckor i väntan med kännslan att det kanske löser sig om jag flyttar. Ska jag börja packa? men så kommer brevet... tack för visat intresse, tjänsten är tillsatt med annan sökande.

Jag har inget emot att flytta till ett varaktigt jobb som ger mig en ny fast punkt i livet, men jag vill inte flytta runt... fem månader i Umeå, en månad i Lund, tre månader i Karlstad ...

arbetslös...

Ja, arbetslös... utan arbete!

... så möts vi då igen, "arbetskamrater" från gårdagens långbord med vita pappdukar.
Nu i kö för ett nytt arbete utanför arbetsförmedlingen...
hummm... Nytt jobb, får man det på arbetsförmedlingen?
Nej och någon lång kö var det inte utanför ... Vi fick skriva i listor för bokning av tid till arbetsförmedlingen för flera veckor sedan, för att vi inte skulle stå och skräpa i en lång kö. Så nu sysselsätter vi arbetsförmedlingen tre dagar med inskrivning av oss...
...och vi är många som vill ha ett nytt jobb... vi är många som kommer att skriva CV och personliga brev... och många av oss kommer att söka samma jobb.

Registrerad som arbetslös, med en handlingsplan, och ett ekonomiskt bortfall på mer än halva lönen. Men är inte oerfaren att leva på denna nivån, minnet av förra arbetslöshetsperioden finns kvar.

I brevlådan hemma låg lösenordet för IF Metalls A-kassa,
så bara att logga in och börja stämpla.
I morgon blir det en lång promenad...

sista september...

... det blev en gråmulen dag. Jag tog med mig ett paraply, om det skulle börja regna.

Kaffe, Pyttipanna (fast jag fick kycklingsallad, p.g.a min glutenintolerans) och fotografering.

Jaha, då har jag varit med om det också, en fabrik som lägger ner. Truckar, pallar och en lastbil stod och väntade ute på gården. Väntade på att få plocka ner resterande maskiner från lokalerna.

Jag drog mitt passerkort och snurrade in genom grinden...
en sista gång.
Stämplade in 10:37 och la mitt kort bland alla andras i en papplåda som var framställd.

Långbord var utsatta, långbord med vita pappdukar.
Alla väntade, väntade och ville därifrån... eller kanske inte. Mina 17 månader på företaget har inte satt så djupa spår,
jag har inte bundit mig vid arbetet,
som de som "levt" här i 20-30 år och en del ännu längre tid. Jag har lämnat arbetsplatser med tårarna i ögonen, men inte denna. Men tror många satt och kände känslorna komma denna dagen.
Sista dagen på jobbet... vad väntar nu?

Vi fick ett smycke, inristat med Finspång 1913-2013. Några höll tal, jag minns inte vad de sa... vi åt... och så blev vi fotade. Fotografen hade intagit en plats på taket och vi stod nedanför och tittade, och frös.  Kylan har kommit träden är rödgula, och i dag var inte ens solen framme och värmde.

Så skulle det bli kaffe igen vid de långa borden med de vita dukarna... men vi gick in till kaffeautomaten i gjuteriet och drack en sista kopp. Några berättade gamla händelser.

Sedan gick vi ... ut genom snurrgrinden.
I morgon väntar arbetsförmedlingen.

Natt...

sista natten...

Månen lyste över slottsmuren, löven regnade ner från träden, jag gick för att avverka denna sista natten... det kändes lite kallt i luften, löven prasslade under fötterna.
Dagarna närmar sig slutdatum... och arbetslöshet.

Under natten öste musik ut ur högtalarna i ugnsrummet på jobbet.
Gjutmaskinen stod stilla, inget kopparband producerades.
Suduko, korsord... kaffe... kaffe... kaffe... tankar. Natten kröp fram.
Gick ett varv i fabrikslokalerna, ett fåtal av oss var ute och jobbade.
Tystnad, tomhet... slängde en säck kol över smältan i ugnen... löste ett korsord till.

Rensade ur mitt skåp i omklädningsrummet... lät hjälmen ligga kvar på hyllan,
nu har jag bara en dag kvar...
en dag om en vecka, tills dess är det "frivecka"... hummm...
ja, jo tar vara på ledigheten med ytterligare en kurs.

fredagen den trettonde...

... gick i genom mörkret på väg till jobbet, dimman låg tät. O, ja jag har reflexer... två stycken *L*, en i varje ficka på jackan.
Sista förmiddagen på nuvarande arbetsplatsen... sista morgonen jag behöver dra mig upp ur sängen vid 03:45... skönt.
Gjorde antagligen min sista smälta av koppar, klockan 12:20. Tiden jag har kvar på jobbet fram till sista september, blir det bara att vara ugnsvakt... slänga på träkol och ta prov och se till att temperaturen är ok... blir nog långa nätter.
Gick hem...
hummm tur eller otur? fredagen den trettonde? Lämnade in V75 på tobaksaffären.
Köpte en Sallad, en Smoorthie, en påse Lant Chips och svenska jordgubbar. Jo finns fortfarande Svenska jordgubbar och det i September.
Kom hem, putsade på hojen, laddade batteriet. Hoppas på en tur i morgon...

och nu fira fredagen den trettonde, eller att jag avslutat dessa jobbiga mornar på nuvarande jobbet... med sallad och smoothie.