... om mig

Den gamla kohagen doftar av sommar, flugorna surrar och björnbären har precis mognat. Jag har precis kommit fram till trägrinden som leder in till hagen. Innan jag lyfter på haspen ställer jag mig på den undre plankan, tar ett tag om den övre med vänster hand, löser upp haspen med den högra och grinden glider upp. Med en "knänickning" får jag den sedan att åka tillbaka till utgångsläget.... fram och tillbaka minuterna går, skulle kunna stått där hela dagen... men nu ska kona in.
Jag griper tag i en björkpinne och springer in i hagen på mina bara fötter. Gräset slår mot benen och av misstag trampar jag i en komocka... men springer vidare... Pappa har säkert väntat alldeles för länge redan... Rosa !... kom kosorna kom...
Där står de och det är inga problem att få dem ut genom grinden till den smala grusvägen mot gården... de går nästan lite för fort... finns ju en massa smultron att plocka och björnbären är så goda, fast mamma har sagt, att det finns ormar i stenrösen så klättrade, kröp och hoppade jag runt bland dessa.