... även nu när jag är arbetslös. Jag saknar kanske undermedvetet, just den där stressen på söndagskvällen då jag inte kunde sova, för jag var rädd för att försova mig... och så låg jag och vred mig, fram och tillbaka, bytte kudde, vänster sida, mage, rygg, höger sida. Tänkte igenom arbetsuppgifter som skulle göras. och så somnade jag, någon halvtimme före klockan ringde.
Nu skiter hela världen i hur länge, när på dygnet jag sover eller om jag går upp över huvudtaget ... men sover illa inför måndagen. Det är inte morgondagens arbetsuppgifter som upptar hjärnan utan saknaden av att ha dessa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar