... på vägen hem från jobbet.

Ser ut genom det tidigare glasklara fönstret... fläckarna stör, men de skyddar också.

Klockan är fyra på eftermiddagen, jag har sovit sedan åtta. Kom hem lite senare än vanligt, stannade vid en sjö på vägen hem... hade önskat dimman hade legat över vattnet som den gjorde för ett par veckor sedan när jag tidigt på morgonen åkte till jobbet. Gick längs strandkanten.

 

Tankarna rullade runt nattens skift, den glödande kolen över smältan fanns kvar i mina ögon. Hettan i ansiktet kändes fortfarande. Nya röster och ljud satt kvar i mina öron.
Men så tog naturen över, morgonsolen fångade min blick, vattnet speglade den, den meterhöga hundlokan utplånade lukten av metall och fyllde mina lungor. Såg att nässlorna vuxit sig midjehöga och snart börjar blomma, så nu är nässelsopptiden över...