god morgon

... klockan är tio på förmiddagen denna sista dagen på år 2014. Jag sitter och funderar, jag har ätit min gröt, druckit mitt morgonkaffe... jo, det kan nog bli en kopp till. Försöker sortera i året ... resor, tåg, stationer, olika övernattningsplatser, värme, barn och barnbarn... men lämnar det.

I morgon är en ny dag ett nytt år... men var är skillnaden förutom vårt sätt att ge ett nummer på dessa solvarv vi gör runt vår stjärna?
Ytterligare en helg för konsumtion, ytterligare en helg av stress, krav och ensamhet. Vad ska du göra på nyår? Nyårslöften... fyrverkeri!
Ibland händer det så mycket i världen, i Sverige, i min närhet att jag bara blir tyst, i minuter, timmar, dagar ...

Tiden går vi går mot slutet och räknar in det... öppnar en dörr stänger en annan.
Jag ska ta en promenad, se på ljus och människor, hoppas, önska...

27 december, Julen är över

... vaknar drar gardinerna från fönstret och möts av ett vitt landskap, träd med snö som får mig att bli glad och en blå himmel.

Solen gav mig extra fart med frukosten...
på med varma kläder och ut.

Så där ute i den gnistrande snön åker kameran fram. Min mor fotograferar också mycket och när jag fångade snölandslapet så kom jag att tänka på att hon i torsdags när jag var på besök hos henne sa att hon hade kort som var färdiga hos fotografen. Om jag skulle hämta dem åt henne, och springa upp med dem till henne, då blir hon nog glad.






Var det fel eller rätt? ... när jag ringt på dörren hos henne, vill hon inte släppa iväg mig. Jag kände hur jag blev varmare och varmare där jag stod och förklarade, nej jag ska inte ha kaffe, nej jag ska inte stanna, jag ska bara lämna in dina kort som var färdiga hos fotografen.





Hon ger mig dåligt samvete när hos säger att hon har tvättstugan och att hon faktiskt kan ramla där nere när hon tvättar... hon vill ha mig kvar, jag undrar var hemhjälpen är? mitt besök var inte planerat... Jag kramar henne och går








jag tar min efterlängtade solskenspromenad i snön... gjorde jag fel?

jag är en i mängden som letar...

... sitter med en stor kopp kaffe. Det är måndag... igen. Jag sov länge, kroppen känns seg, hjärnan vill inte vakna, solen lyser där ute. Jag knappar in koden på datorn och öppnar arbetsförmedlingens sida. Med ryggen mot fönstret och den lysande solen börjar jag leta. Förra veckan letade jag också... men hittade inte ett enda jobb som passade in på mig. Veckorna går och efter varje vecka utan ett jobb som resultat minskar min tro på att hitta det... jobbet som kan ta mig fram de åren som återstår tills jag blir pensionär.

Lediga jobb, 25 105 i hela Sverige... hur många är utan ? hur många är vi? hur många procent av befolkningen sitter och letar?

Kultur media design, låter kul 281 jobb lediga. Jag skulle vilja vara fotograf eller journalist, jobba med ord, kanske jobba på bibliotek en miljö jag tycker om... var på biblioteket i Eskilstuna i helgen och hittade en "bokgran".

Naturbruk, 93 jobb.

Industriell tillverkning 458 jobb området där jag tillbringat största delen av mitt arbetsliv ... fabriken... men de söker inte mig de heller.

Under fliken Östergötland hittar jag 1094 lediga jobb, 348 i Norrköping... undersköterska, sjuksköterska, extrajobb för studenter, extrajobb på kvällar och helger för någon som redan har ett jobb, säljare, resemontör till uppdrag utanför Sverige...

och så gör jag ett försök... skickar ett personligt brev och drömmer... önskar några dagar på ett svar som ger mig något att göra.

Hej 

Måndag igen, veckorna går och jag letar jobb.  

Mitt mål är att få ett arbete där det förväntas att jag tar ansvar.  

Ett arbete där min arbetslivserfarenhet kommer till användning, men jag vill också få nya utmaningar och erfarenheter.  Helgen lyste upp min tillvaro, tillsammans med yngsta barnbarnet blev julgranen klädd och pepparkakorna bakade… fast hon tyckte det var godare att äta degen och att riva ner kulorna i granen.

Större delen av mitt arbetsliv har jag jobbat med olika processer. I mina arbetsuppgifter har förekommit värmebehandling, smältning av metaller, svetsning, datahantering, kontroll och klassning av material.  Jag har kört truck och travers. Hela livet är en process. Mitt första jobb… var en praktikplats på dagis.

Att arbeta i team är givande och roligt. Men jag trivs även med att arbeta själv, när det finns bra förutsättningar för samarbete.

Som person är jag självständig, strukturerad och noggrann.

Jag har vana av att jobba i projekt, delta i förbättringsarbete och att leda och ta ansvar för mitt arbete, vilket jag trivs med. 

Jag är född på landet och de sjutton första åren bodde jag på en bondgård. På min fritid tycker jag om att gå i skogen och fotografera, lyssna på musik, dansa … rita…

Jag kommer gärna på en intervju.   

Vänliga hälsningar Eva-Lena

solen är framme

... tre dagar in i december, och jag ser fram mot januari, ett nytt år.  I tv rutan pratar politikerna om hur bra de är, deras parti och hur fel alla andra har.
Jag undrar om de verkligen vet vad som behövs?
Jag undrar hur mycket de bryr sig om de arbetslösa, de sjuka, de som arbetar, barnen i skolan och på dagis, de gamla, miljön... Är det bara prat? välfärd? vad är välfärd? välfärd för vem? var går gränsen till slöseri? ... pengar, pengar, pengar.
Tänk om den deltidsarbetande kunde få heltid utan att jobba fler timmar och den heltidsarbetande kunde få färre och ändå ha heltid... då kanske vi arbetslösa kom in i samhället igen... tänk om barnen kunde få kortare tid på dagis och slippa slitas upp innan solen - eller få komma hem innan de somnar ... tänk om vi hade tid att besöka våra gamla som sitter ensamma och väntar på dagens enda besök - besöket från hemtjänsten...  vore inte det välfärd, glädje? Men ingen vill minska på "sin välfärd" sitt inflöde av pengar, så den lösningen fungerar inte i vårt välfärdssamhälle. Och miljön, vem bryr sig om den?.. ja, vad vet jag... jag är ju bara en arbetslös kvinna över 50 år.


Stänger av tv:n och går ut på min vanliga rundan, till arbetsförmedlingen och biblioteket. På biblioteket har någon vikt vackra mönster av bladen från gammal böcker... vackert, påhittligt och solen sken ute... dagen är snart slut och januari kommer snart en dag närmare.

ljus nummer ett..

första advent... sista november.

Ännu en grå dag till alla dessa gråa dagar i november detta år. Molnen täckte himlen, och fåglarna satt i de kala trädtopparna.

Jag gick en promenad genom parken förbi det gråa samhället, hem till min mor och tände ett ljus.

På torget stod julmarknaden och lockade köpare.


Nu börjar stressens månad! Nu ska du göra saker som pynta, städa, laga mat... vara social, äta julbord, byta julklappar och du måste köpa saker... inte lite av allt, inte lagom, utan mycket...

Nej, jag deltar inte längre i denna stressande jakt. Men jag kan ju inte blunda och blev väldigt fundersam här om dagen. När jag kom in till stan, annonserade affärerna om Black Friday ??? Tomtenatta förstår jag och Lucia, men Black friday jag stod verkligen som ett stort ? Ännu ett led i köphysterin, konsumtionskarusellen, och jag som nästan trodde att folk börjat förstå att vi inte kan förbruka, köpa, slänga, på det sätt vi länge gjort. Var rädda om er där ute i julens hjul.

... ingen reklam, tack.

Kommer hem från dagens morgonrunda måste ut och få luft går inte att sitta inne framför dator och tv hela dagarna. Jag har gått längs ån tittat på det fantastiska i naturen

som är gratis... trädens skulpturer, ändernas lek, gräset är grönt fortfarande ingen snö, ljud från gruset under mina fötter och dofter från löv som sluter kretsloppet och förvandlas till ny jord ... Det är bara min egen vilja att se, höra, känna och lukta, som begränsar intaget av allt som finns där utanför dörren...  

Men nu när jag kommer hem,  där på golvet i hallen ligger en hög med reklam.  Jo jag vet jag borde sätta upp en lapp på dörren "INGEN REKLAM TACK" men är väl latmasken, det ska jag göra, men när? nu måste det bli av!
Nu ligger den där reklamen där på golvet! Och överst i högen nås mina ögon av "NATUREN ÄR TRÅKIG" allt blir roligare med ny teknik. Jag har hört orden på TV också, reklamen med en pappa och hans barn ute i skogen...

Naturen är tråkig, är det det vi vill lära våra barn? ...


Naturen är FANTASTISK! i min ögon, mina barnbarn springer på ängen på landet, ser djuren i skogen och gråter när de ser ett överkört djur på vägen. De sår frön som blir morötter, som de äter, bygger kojor av gamla grenar, matar kaniner...

Nu ska jag sitta med min dator ett par timmar... inget roligt... bara ett måste.

Grått, grått, grått...

I dag var som i går. Dagarna är gråa, en ny vecka börjar. En ny vecka?! Jag vaknar av att telefonen ringer klockan är strax efter åtta. ja varför skulle jag inte sova när jag ändå inte har något arbete?
Jag går upp, drar gardinerna från fönstret, och drar upp persiennen. Det är grått, så grått. Jag ser knapp någon skillnad på det ljus som kommer in jämfört med det som fanns innan jag drog isär gardinerna.
Jag sitter i min gråa soffa... ja, jag har inget kök att sitta i, inget köksbord, så jag äter sittande i min gråa soffa. Minns alla gånger jag sa till mina barn att inte äta i soffan... äta ska man göra vid bordet i köket. Gröt, jag äter min gröt som fått en färgklick av de djupfrysta, nu tinade jordgubbarna jag plockade i somras. Sedan väntar timmar framför datorn... fylla i kassakort till A-kassan... leta jobb på platsbanken... det är verkligen grått.
En runda ner till biblioteket, läser tidningen. Och ute är det grått, grått, grått. Gick till min mor, min mor med sitt alldeles gråa hår. Det var mörkt när jag gick hem, det gråa var borta, slukat i mörker. Klockan är strax efter fem när jag kommer hem. Jag har gjort allt för i dag... är det dags att sova nu? I dag var som i går... hur blir det i morgon?