onsdag 1 februari 2012

2010 ... den förste februari


Jag hade fått tid till läkaren kunde ju inte gå runt och känna mig sjuk, i dimma, trött på detta vis, hade ju varit hemma en vecka och sovit… hostat lite och lite snorig, fast sådant hade jag tidigare inte stannat hemma för… men det var väl någon infektion, så lite penicillin skulle säkert fixa det hela.

Jag kom ner till Läkaren. Nog visste jag det, att han skulle skicka hem mig och sjukskriva mig… men jag ville inte… han övertalade mig att stanna hemma 14 dagar och jag grät… Diagnos F439P - Stress, vad betyder det?.. grundat på att jag, under lång tid känt trötthet, sömnsvårigheter, haft mycket stor arbetsbelastning, kände buksmärtor, var orkeslös, nedstämd, hade parestesier i händer - ansikte.

Gick tillbaka till fabriken, i dimman, som bara jag såg, lämnade sjukintyget till personalavdelningen. Tårarna kom tillbaka, ville inte visa någon att jag grät.

Pratade några ord med Skyddsingengören, skrev på svaret till arbetsmiljöverket som nu var ändrat ifrån att vara åtgärdat till att det var på gång.
Talade om att jag blivit sjukskriven. Han sa, det var väl inte oväntat.

Träffade en vän som fått problem med hörslen, hjälpte honom med en arbetsskadeanmälan … och så gick hem… och sov.

Det var inte batteriet till min motorcykel som var i stört behov för omvårdnad den dagen för nu två år sedan… det var jag som var totalt urladdad… fast jag förstod det inte då… ville inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar