Vaknade och sa till mig själv. Varför ligger du här..? du har jobb att göra. Upp med dig, larva dig inte. Det hade gått tre dagar sedan läkaren sjukskrev mig.
Jag tjuter, tårarna rinner, forsar fram ... Personalchefen ringde i tisdags, dagen efter jag gått hem. Han frågade, eller var det ett påstående han gav mig..? Tror du någon gjort det här med sitt vetande? Jag kunde inte prata, tårarna bara rann. Men jag fick fram, jag har trampat gropar för att ingen gör något, bara skjuter upp allt, jag vet inte ens om de lyssnar. Jag sa, de skyller på tid, är det tidsbrist är det ett organisationsproblem, men jag ser även ett kompetensproblem. Det finns chefer som kommer och frågar den där SAM var hittar jag den? Jag får höra "men lilla du" så illa är det väl inte... men skrivs det svar till Arbetsmiljöverket där det sägs att saker är gjorda, eller ska göras, men aldrig görs... då är det illa.
Finns mycket att säga om vad som hände där borta. Om hur livet som huvudskyddsombud var. Men denna dagen för två år sedan, grät jag mest och orkade inte...
Jag rullade upp ur sängen, tog mig in på toaletten och ramlade ihop, kröp tillbaka till sängen och grät...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar