om mig del tolv...

När jag var 18 gick jag med i facket. Hotell och Restauranganställdas fackförbund.
Jag hade fått en anställning på en mindre ort som servitris på ett Värdshus. Arbetsplatsen låg bredvid E4:an så gästerna till matserveringen bestod av förbipasserande trafikanter. Det hände att det kom förbi en del kända personer. Men jag har alltid varit dålig på att känna igen kändisar. Men mina arbetskamrater kunde utropa… O, du har serverat, (vem det nu var). Hur kändes det? Vad sa de? Fick du dricks?

Jag bodde där ute vid Värdshuset, vi som serverade, lagade mat, diskade och städade hyrde ett hus tillsammans, vi hade var sitt litet rum och ett gemensamt kök. Om vi var lediga på helgen liftade vi till stan annars hade vi ganska mycket kul tillsammans i byn… det var lätt att ordna en fest i huset.

Men efter ett halvår slutade jag min anställning och började jobba inne i stan, på ett lager. Det var då som jag kom i kontakt med facket ”på riktigt”. Fackförbundet på den nya arbetsplatsen var Svenska fabriksarbetareförbundet, "Fabriks". Efter ett tag kom jag med i studiekommittén. Det var kul, vi gjorde en utställning om studier, åkte på kurser, fick lära oss om facket. Vi fick lära oss hur viktigt det var, att vi tillsammans var ”facket”. ”Enade vi står söndrade vi falla” och ”Faller du faller jag faller alla”. Jag deltog också på mina första arbetsmiljökurser.

Efter en tid på lagret fick jag börja på utvecklingsavdelningen… vi satt och körde en maskin som tillverkade snytbaggekragar. Snytbaggen söker sig till hyggen för att där yngla av sig. De lockas dit av doften från avverkad barrskog… även stormfälld skog . Kragarna skulle användas i skogen vid plantering av nya träd. Kragen skulle hindra den 8-14 mm stora skalbaggen från att göra angrepp på plantan.
Senare kom jag till labbet och gjorde daglig kontroll av material från fabriken, plastpåsar, plastsäckar, byggplast…

Hösten 1981 flyttade jag till Södermanland.